Davids funderingar – del 2
Varför fundera?
Då är början skriven och det är dags att försöka inse vad man ställt till med. I alla fall så är det trevligt att så många redan hittat mina funderingar.
Redan från början vill jag betona att denna blogg är mina egna funderingar! Jag hoppas att ingen blir ledsen eller upplever sig kränkt. Min ambition är absolut inte att trampa på någons tår.
Mina skriverier är mina egna funderingar och reflektioner. Livet gör oss till dem vi är. Min historia påverkar säkert hur jag ser på olika fenomen och det är även denna historia som driver mig att försöka få svar på mina egna frågor.
När man läser något om tro och andlighet i media är det oftast en debatt kring kvinnliga präster eller om man skall välsigna samkönade par. Kyrkorna tenderar förlora en stor uppgift i att vårda den andlighet vi alla bär inom oss. P.g.a. den ofta hätska debatt som uppstår mellan bokstavstroende och liberalt troende får man en felaktig bild av vad kyrkan egentligen borde stå för. Dessa debatter gör att många inte vill befatta sig med kyrkan och dess konservativa inställning i olika frågor.
Därför tror jag även att det uppstår så många andliga guruer och terapiformer som står utanför kyrkornas väggar. De har alla ett gyllene tillfälle att bjuda ut sina tjänster och funderingar.
Varför intresserar jag mig överhuvudtaget för andlighet? Kan man inte bara gå igenom livet och acceptera det som det är? Man föds, man lever och man dör. Inget mera med det. Inga funderingar över mening med livet, och vad som händer när man dör. Man tar bara dagen som den kommer och försöker anpassa sig till de situationer som uppstår. När man sedan levt klar så dör man och allt är slut.
Jag har en del vänner som ser så på livet, men jag har svårt att tror att det är så enkelt. Eller jag hoppas att det inte är så enkelt. 
Min egen bakgrund som liten parvel i en livskraftig pingstväckelse på 70 – 80 talet har satt sina andliga spår. Jag kommer säkert att få anledning att anknyta till min historia många gånger i denna blogg, men andlighet var en realitet för alla i dessa sammanhang.
Så är det säkert för väldigt många människor oavsett kultur eller religion. Vi fostras in i en religion och tro, om vi vill det eller inte.
Det som fascinerar mig är att tro och andlighet är så universellt och så oerhört viktigt i de flesta kulturer. Fastän andligheten tar sig olika uttryck är det så pass heligt och viktigt för oss att vi är beredda att ta till nästan vilka metoder som helst för att visa att min sanning är den rätta. I vår historia ryms allt för många grymma berättelser hur man farit fram i religionens namn.
Idag lever vi ett samhälle där vi försöker urvattna andligheten och minska dess betydelse. Samtidigt blir vi allt mer vilsna och olyckliga.
Fortsättning följer…
