Biografi

Musik är för mig mer än ljud – det är en form av reflektion, närvaro och berättande. Jag heter David Strömbäck, född i New York (13 mars 1962) men växte upp i Finland. Musiken har följt mig ända sedan barnsben och varit en naturlig pusselbit i mitt liv.

En musikalisk resa

Musiken fanns alltid i mitt hem – mina föräldrar uppmuntrade till pianospel och mamma var körledare och sjöng aktivt vilket gjorde att vi tidigt engagerades i olika musikprojekt. Jag tog även pianolektioner, men min yngre bror satt oftast vid pianot vilket bidrog till att mitt intresse svalnade. Jag fick i stället upp mina ögon och öron för gitarr och bas. Och i Närpes skolmusikkår spelade jag trombon.

I 20 års åldern lade jag ändå musiken åt sidan och fokuserade på utbildning, företagande, familj och karriär. Under många år var musiken sovande – men aldrig glömd.

Vid 43 års ålder väcktes något nytt till liv igen. En stilla längtan, en rastlöshet, ett behov av uttryck. Vid pianot började jag nynna på melodier som kom från hjärtat, satte ord på känslor och tankar. Den allra första låten blev till – och den vann en vistävling!

Våga börja om – och fortsätta

När producenten Åke Grandell visade intresse för mitt material vågade jag säga ja – trots min egen osäkerhet. Det blev startskottet för min musikaliska resa. Mitt första album Tänk om… kom 2006 och öppnade dörrar: radio, uppmärksamhet, tidningsartiklar, samt möjligheten att få arbeta med duktiga musiker i Svensk-Finland. Därefter kom Tystnad (2008), där texterna blev mer personliga, och Lilla människa (2010), där jag hittade ett mer eget uttryck.

Samarbeten med producenten Janne Hyöty och Paul Oxley ledde till min engelskspråkiga EP Simlplicity (2013). Låten Long Time Coming fick en musikvideo som visade att jag vågade satsa lite mer musikaliskt. År 2014 gjorde jag albumet Simma motströms, med teman som tålamod, enkelhet och att gå emot strömmen – begrepp som känns nödvändiga i vår hektiska och nu alltmer polariserade värld.

Perioder av paus från skapande har också varit viktiga för mig. Efter en paus på två år hittade jag tillbaka till mitt sound tillsammans med musikern Mikael Svarvar. 2017 gav vi ut två singlar, och 2019 kom tre nya låtar, där jag fortsätter att utforska mina inre landskap.

År 2021 blev en ny milstolpe: musikkonst-dokumentären ”Puzzel – En musikalisk kontemplation”, där nya låtar som Förundran och Dagarna går föddes. Genom åren har publiken och kritiker uppskattat mina vardagsfilosofiska texter och musik som är gränsöverskridande – allt från visa till pop kryddat med jazziga inslag och harmonier.

Min konst – din upplevelse

Min musik handlar om att se det lilla, att skriva om existensens nyanser, att våga simma emot strömmen i en tid som ofta hyllar yta och prestation. Som låtskrivare och artist vill jag inte bara underhålla – jag vill skapa utrymme för eftertanke, empati och gemenskap. Ibland benämner jag mina uppträdanden ”David Life-Style musik” – en form av sångpoesi baserat på det liv jag känner till.

Jag hoppas att musiken berör dig, att texterna väcker tankar och att vi får mötas – på scen, i ljudet, i ögonblicket. Tack för att du är här!