En kreativt torr sommar
Efter en total kreativ tomhet börjar det sakta men säkert kittla i min skaparådra igen. Ibland fylls livet av så många olika skeden att kreativiteten får dra sig tillbaka. Så är det för mig och det här året har hittills varit ett pausår gällande skaparlust.
Kanske beror det på att min pappa gick bort i våras och vardagen fylldes med en hel del praktiska saker som skulle tas itu med. Ibland funderar man om vår skapare faktiskt räknade med att vi kommer att leva så pass länge att vi på samma gång skall hinna ta hand om både egen familj, barn, barnbarn och även ens gamla föräldrar som behöver stöd och hjälp? Samtidigt får man vara tacksam för att den möjligheten finns.
Det har nu gått ett halvår sedan min pappa gick bort eller flyttade hem hur man nu vill uttrycka det. Under den här tiden har jag försökt iaktta mig själv och hur jag hanterat sorgen. Eftersom jag jobbat inom vården mest hela livet tror jag att jag gick in i ett ”vård mode” för att göra det möjligt att hantera allt praktiskt. Omgivningen har säkert mått bra av detta, men personligen känner jag ett behov av att besöka kyrkogården för att förstå och kunna känna saknad.
I januari flyttade min fru och jag till centrum och nu har jag väldigt kort väg till kyrkogården, där jag får ströva omkring och fundera. Jag är tacksam för detta eftersom jag känner att kreativiteten igen börjar spira. Förhoppningsvis kan jag snart dela med mig av lite nya låtar.
Jag skrev en låt om ”Vår kyrkogård” och satte ut en liten bit av låten för några dagar sedan på Some och det var överraskande många som hade lyssnat och gillat den. Vi får se om det blir en professionell produktion av låten eller inte.
Till dess får ni bekanta er med min akustiska version – här som ljudfil för er som vill lyssna.