Davids funderingar – del 1
Den första advent gjorde jag min fru sällskap och åkte med till Trefaldighetskyrkan i Vasa. Här jobbar min fru som präst. Kyrkan var tämligen välbesökt och det vankades både solosång och trumpettoner, vilket höjde stämningen och atmosfären. Jag känner inte så många i kyrkan, men en del tycktes känna igen mig.
Det är väldigt länge sedan jag personligen deltagit i en adventsgudstjänst och det kändes mäktigt att stämma in i Hosianna.
Medan jag satt där och tog del av programmet började en tanke snurra i mitt huvud. Kyrkoåret börjar med Hosianna! Alltså jag är nu med från början! Tänk om jag skulle utsätta mig för vad kyrkan har att erbjuda under en tid framöver och se på vilket sätt det påverkar mig som person och människa. Dessutom funderade jag på att dela med mig ifall det är någon som intresserar sig för dylika experiment.
Därför önskar jag dig välkommen till ”Davids funderingar”. En blogg där jag på ett vardagligt och ärligt sätt funderar över vad jag upplever och iakttar. Jag publicerar bloggen här på min musiksida, eftersom mina funderingar ofta har en tendens att bli till en låt med tiden. Så det får bli en kombination av funderingar och musik.
Orsakerna till varför jag gör detta är säkert många, men mitt blogginlägg gällande församlingsvalet i Närpes väckte överraskande stort intresse. Med facit i hand ville folket ha förändring och det fick man även med en ny kvinnlig präst och en stor del av det gamla etablissemanget utbytt mot nya krafter. Jag hoppas att det kan rensa luften och att Närpes församling kan utvecklas till något positivt för var och en av oss.
Personligen anser jag mig som en andligt intresserad sökare som inte lyckats få tillräckligt med svar på mina egna funderingar. Därför hoppas jag att mitt ”projekt” kan intressera någon annan som är i samma situation och att det kan räta ut några av mina egna frågetecken.
Den här bloggen får ta avstamp i det inlägg jag skrev inför församlingsvalet i Närpes. Om du inte läst den så kan det vara en bra introduktion till detta. Läs gärna https://www.davidstromback.fi/finns-det-rum-for-vanliga-syndare-i-narpes-forsamling/
Efter att jag skrev detta kontaktades jag av en person som begärde att jag skulle berätta vad jag är missnöjd med och på vilket sätt jag vill ändra verksamheten. Nu är jag som sagt varken teolog eller församlingsaktiv, så mina funderingar kommer säkert att beröra verksamheten till en del, men för min egen del handlar det mera om frågan – Vad kan kyrkan betyda för mig personligen och för vårt samhälle? Behöver jag den? Ryms kyrkan i våra hektiska liv? Hur viktig är tron för mig? Tror jag överhuvudtaget? Varför är detta med andlighet så viktigt för mig och en stor del av världens befolkning?
I vårt samhälle vill många inte befatta sig med kyrkan. Man kanske vill ha en kyrklig ceremoni, men man skall skippa snacket om Gud. Andra igen söker frenetiskt efter mening och ro för sin själ utanför kyrkan. Det finns ett uppsving för alla tänkbara själsliga terapeuter och holistiskt inriktade terapiformer. Olika trender med kost, motion och wellness har blivit våra nya religioner. Vi söker mer än någonsin, men ändå blir vi allt mer bedrövade och uppgivna. Det är något som inte stämmer i allt detta.
För mig är detta stora och viktiga frågor som jag skulle vilja få svar på. Frågan är – kommer kyrkan att kunna bidra med något som anknyter till mina frågor?
