From the Blog

David funderingar – 600 liter vin av bästa sort!

600 liter vin av bästa sort

Det var dagens tema i den gudstjänst jag besökte. 600 liter skulle nog ge en och annan huvudvärk misstänker jag, men så festade de en hel vecka också! Jag skall inte närmare referera gudstjänster eftersom jag oftast är lite jävig p.g.a. att det är frugan som står i predikstolen. Mera handlar det om mina egna funderingar och reflektioner kring detta med andlighet, men det är trevligt att få input av proffsen 🙂

Avvikande beteende

När vi åkte in till kyrkan idag (vi har en timmes bilväg från hemmet till kyrkan) möttes vi av en stad som vaknat till liv och delvis fyllts av bilar och shoppande människor. Att vi parkerade bilen och traskade in i kyrkan blev på något sätt ett avvikande beteende från massan.  Visserligen var det en hel del folk i kyrkan, men det kändes ändå som om 2 olika världar möttes. Jag steg in i en värld som på något sätt var en kontrast till det vardagliga utanför. På något sätt en skön känsla. Man stänger ut en hel del av de intryck som kräver ens uppmärksamhet i stadsbilden. Kvar blir de intryck kyrkans rum förmedlar i form av bild, tal och musik.

Jag brukar ibland fundera hur andra hanterar sin andlighet och hur vi kan se så olika på den.

I min bekantskapskrets har jag en salig blandning vänner som är varmt troende, tvivlare, skeptiker, ateister och personer som inte överhuvudtaget reflekterar över andlighet. Att jag har drabbats av ett andligt intresse har säkert sin orsak i min uppväxt misstänker jag. Jag får återkomma till detta senare.

Har vi missat en dimension?

Ibland undrar jag om vi missar en dimension i livet. Något sinne som vi inte tränat. Kan det vara så att vi går genom livet utan att lägga märke till tillfällen där vi kunde möta något dolt, eller något vi inte har förmågan att se. I min bekantskapskrets  finns det många musiker och konstnärer. På något sätt verkar vissa av dessa konstutövare skrapa på den dolda dimensionen och ibland lyckas de förmedla något som man inte riktigt kan sätta fingret på. Något som åtminstone berör mig starkt.

Som sagt idag var jag på gudstjänst och fick lära mig att Gud finns i det rum som uppstår mellan oss. I våra diskussioner, i våra framträdanden, i vår omtanke, i vår gemenskap.

Kan det vara så enkelt?

 

© David Strömbäck 2014
  • fi
  • sv
  • en